Illustration av en hjärna med olika känslor och känslor på en blå bakgrund - Libresse

Att kroppen förändras är en självklar del av att vara tonåring – man får finnar, blir längre och börjar lukta annorlunda. Men vad händer med hjärnan? Den utvecklas också. Och det medför (helt naturliga) humörsvängningar och känslomässiga förändringar. Här får du all information du behöver, och tips om hur du kan hantera den berg- och dalbana som puberteten kan innebära.

När du går igenom puberteten gör hormonerna att kroppens utseende förändras, men de påverkar även ditt beteende, dina tankar och känslor. Det är inte konstigt om det kan kännas konstigt när kroppen (och huvudet) försöker vänja sig vid allt det nya. Alla går igenom det! Genom att lära dig mer om varför de här förändringarna sker och om alla de känslor som dyker upp under tonåren kan du känna dig mer förberedd, och bli bättre på att hantera situationen.

Så här utvecklas tonårshjärnan under puberteten

Under puberteten växer och utvecklas den grå substansen (den vävnad som utgör det mesta av hjärnan). En del av den grå substansen blir kvar i hjärnan medan andra delar ”trimmas bort”, ungefär som blomblad som plockas från en blomma. Men det är inte mycket som försvinner. Mängden grå substans minskar bara med ungefär 1,5 % per år [1] och syftet är att finjustera kopplingarna mellan dina hjärnceller – hjärnan blir alltså mer effektiv! 

Olika delar av hjärnan utvecklas olika snabbt under puberteten. De delar som styr de mest grundläggande funktionerna, som sinnena och förmågan att kontrollera rörelser, mognar först. De delar som hjälper dig att planera och kontrollera dina impulser utvecklas senare. 

Hjärnan fortsätter att växa och mogna så att du kan tänka snabbare, klarare och mer komplexa tankar när du blir vuxen. Hjärnan anses fullt utvecklad vid 25 års ålder, men vi fortsätter förstås att lära oss mer om oss själva och andra under hela livet.[2] 

Vuxna tänker med hjälp av prefrontala cortex, den rationella delen av hjärnan, medan tonåringars tankar främst går genom amygdala, hjärnans känslocentrum. De här två delarna av hjärnan utvecklas i lite olika takt under tonåren, så ofta kan det kännas som att dina känslor och tankar inte riktigt är överens. Det är alltså helt normalt att ”inte känna sig som sig själv” ibland.

Känslomässiga förändringar under puberteten

När kroppen är redo för pubertet frigörs ett särskilt kemiskt ämne i hjärnan: gonadotropinfrisättande hormon (eller GnRH), som gör att puberteten startar. [3] Därefter frigörs många olika slags hormoner i hjärnan – stresshormoner, köns- och tillväxthormoner – som i sin tur kan påverka hjärnans utveckling. [4] 

Den här kombinationen av förändrade hormonhalter och förändrad struktur i hjärnan gör att vi mognar, men det kan också göra det svårare att hantera våra känslor, vilket är helt okej. Glöm inte att du inte är ensam! De här förändringarna är något som alla går igenom. Nu ska vi titta lite närmare på vad puberteten kan innebära för dig..

Hur puberteten påverkar känslorna

Alla har varit med om det: ena sekunden känns det som om man svävar på moln, och nästa sekund vill man bara lägga sig ner och gråta. Så här intensiva känslor som kommer och går brukar kallas för humörsvängningar, och de beror främst på de förändringar som sker i hjärnan och på hormonella variationer. [5] 

Dessutom hänger de ihop med den stora livsförändring du går igenom: du är inte barn längre, men inte vuxen heller, och det här mellanläget kan vara förvirrande. Att inte veta vad som förväntas av dig, vad du vill göra eller vad som är rätt och fel kan göra att du känner dig ängslig och orolig. När du känner så här: ta ett djupt andetag och försök tänka på att den här perioden kommer att gå över.

Bild på en tjej som sitter och tänker på sina känslor – Libresse

Vilka känslor? ALLA känslor!

Oro, eller ångest, är en reaktion på obekanta eller skrämmande situationer. Det kan kännas som ett tryck över bröstet eller att det är svårt att andas, ofta utan någon uppenbar anledning. Tonåren är fulla av nya, okända upplevelser, så det är inte konstigt om du ofta känner dig orolig. 

Oro kan komma smygande, göra det svårt att sova eller att koncentrera sig i skolan, och när du är mitt i den kan det vara lätt att tro att det alltid kommer att kännas så. I de flesta fall lugnar sig oron av sig självt när du närmar dig slutet av tonåren och hormonerna stabiliseras. Men om du är väldigt orolig eller känner ångest under en längre period är det en bra idé att prata med någon i familjen eller någon annan du litar på, eller kanske kuratorn på skolan. På så sätt kan du få hjälp att förstå vad som händer och hitta sätt att hantera oron, så att du kan känna dig tryggare.

Hur hanterar man känslorna

Det kan kännas jobbigt att åka i den här känslomässiga berg- och dalbanan, men kom ihåg att känslorna kommer att stabiliseras med tiden. Det kan ta lite tid, men det kommer att bli enklare. Alla tonåringar går igenom puberteten, med massor av känslor och humörförändringar! Här är några tips och råd som kan hjälpa dig att hantera känslosvallen lite bättre.

Rör på dig.
Att röra på dig kan lyfta humöret och ge dig mer energi, och det räcker att bara ta en promenad.
Koppla av och ha roligt.
Ett sätt att göra den här perioden av livet lite lättare är att hitta saker som du gillar att göra. Det kan vara att gå ut och gå med vänner, lyssna på musik eller gosa med ett husdjur.
Sov mycket.
Det är viktigt att sova tillräckligt. Inte bara för att du ska känna dig pigg och utvilad, utan för att sömn hjälper hjärnan att fungera bättre. [6]

Skriv dagbok

Under puberteten kan du känna dig förvirrad, ensam, arg, lycklig och ledsen om vartannat. Träna på att sätta ord på dina känslor genom att skriva ner dina tankar i en dagbok. Då blir det lättare att se hur känslorna förändras och vad som utlöser dem. Det går lika bra att skriva i telefonen om du inte har någon skrivbok till hands. Ibland kan det räcka med att identifiera en känsla direkt för att den ska bli lättare att hantera.

Prata med människor du litar på

Det kan kännas bra att dela med dig av det du går igenom till någon som står dig nära: en vän, ett syskon, en förälder eller kanske en lärare. Bara att få släppa ut känslorna och oron kan ibland göra att det känns lite lättare. Och det handlar inte om att ”lösa” något ”problem”. En kram och någon som visar att hen förstår dig kan räcka för att du ska må lite bättre och känna dig mindre ensam.

Ta dig tid för dig själv

Bara för att hjärnan går på högvarv behöver inte du göra det. Lite egentid då och då är ett bra sätt att få bättre koll på känslorna under puberteten. Om du känner dig nere kan du ta på dig myskläder och lyssna på din favoritskiva på ditt rum en stund. Eller kanske måla, eller läsa en bok? Att ta dig tid för dig själv, koppla av och göra något du tycker om är alltid bra, framför allt om det händer mycket i skolan, i familjen eller bland vännerna. 

Det är inte alltid enkelt att växa upp, och när humöret svänger är det viktigt att du inte är för hård mot dig själv. Du är bara människa. Och under puberteten kan det vara lite extra svårt ibland. Att du har känt dig nere i några dagar betyder inte att du alltid kommer att vara ledsen. Du kanske har skrikit väldigt mycket på sistone, men du kommer inte att vara arg för evigt. Tänk på att det är hormonerna och utvecklingen i hjärnan som gör det jobbigt för dig. 

Var så snäll som möjligt mot dig själv (och dina vänner, som förmodligen går igenom samma sak) under den här perioden. Och om känslorna tar över och du sårar någon är det bäst att be om förlåtelse, rakt och ärligt, och försöka agera bättre nästa gång. Alla gör misstag ibland. 

Du kan få extra stöd under puberteten genom att prata med skolkuratorn, eller be en vuxen som du litar på om hjälp med att boka tid hos en psykolog som kan hjälpa dig att hitta nya sätt att hantera dina känslor. Det är alltid okej att be om hjälp. Du behöver inte fixa allt själv! 

Genom att skaffa mer kunskap om vad som händer i huvudet och kroppen kan det bli lättare att hantera de förändringar som du går igenom. Här kan du till exempel lära dig mer om hormonerna och faserna i menscykeln, eller om kroppsuppfattning och objektifiering.

Referenser

[1] Mills, K. L., Goddings, A. L., Herting, M. M., Meuwese, R., Blakemore, S. J., Crone, E. A., et al. 2016. Structural brain development between childhood and adulthood: convergence across four longitudinal samples. Neuroimage 141:273–81. doi: 10.1016/j.neuroimage.2016.07.044

[2] https://www.urmc.rochester.edu/encyclopedia/content.aspx

[3] Experts, K.H.M. (ed.) Everything you wanted to know about puberty (for teens) - nemours kidshealth, KidsHealth. The Nemours Foundation. Available at: https://kidshealth.org/en/teens/puberty.html (Accessed: December 12, 2022).

[4] The adolescent brain: Beyond raging hormones (2011) Harvard Health. Available at: https://www.health.harvard.edu/mind-and-mood/the-adolescent-brain-beyond-raging-hormones (Accessed: December 12, 2022).

[5] Mayo Clinic Q and a: Rapid mood changes normal for teens - Mayo Clinic News Network (2022) Mayo Clinic. Mayo Foundation for Medical Education and Research.

[6] Lock, Sarah & Chura, Lindsay & Barracca, Nicholas. (2017). The Brain-Sleep Connection: GCBH Recommendations on Sleep and Brain Health. 10.26419/252Fpia.00014.001.pdf.

https://www.healthdirect.gov.au/emotional-changes-puberty

Fortsätt att lära dig mer