Normal menscykel

Faktagranskad av barnmorska Amelie Jensnäs Joäng

Är din menscykel normal? Ja, med största sannolikhet är den det – även om den inte liknar dina kompisars. För våra kroppar är olika: vad som är normal för dig, behöver inte vara det för en annan. Så vad är egentligen en normal menscykel och varför kan den vara det bästa kvittot på att kroppen mår som den ska? Det går vi igenom nu – häng på!

• Vad är en normal menscykel?
• Hur lång menscykel är normalt?
• Hur mycket är normalt att blöda vid mens?
• Normal PMS – vad kan du förvänta dig?
• Hur ont kan mensvärk göra?

Det är inte helt lätt att svara på vad en normal menscykel är eftersom våra kroppar är unika. Vad som är normalt för dig kanske inte är normalt för någon annan, och därför är det bäst att ha koll på hur just din kropp fungerar och utgå från det. På så sätt kan man upptäcka om kroppen börjar bete sig annorlunda och fundera på vad det kan bero på. Ett bra sätt att lära sig om sin kropp och mensyckel är att ha en menskalender – med den får du lättare koll på din menscykel och hur du mår genom de olika faserna av den.

Att ha den där kollen och veta hur kroppen beter sig generellt gör att det är lättare att se om något i just din kropp skulle vara lite off och behöva kollas upp. Är man i början av puberteten och ny på det här med mens så kan det också vara skönt att få lite basic fakta om hur det här med menscykeln brukar funka. Så nu tar vi en liten grundkurs – och med oss har vi vetskapen om att kroppar är lite olika.

Till att börja med kanske du undrar hur lång en menscykel brukar vara? För de flesta brukar den vara mellan 21 och 35 dagar, för många ligger den på omkring 28 dagar. Under puberteten kan menscykeln vara ännu längre och det kan ta upp till ett par år innan den blir mer regelbunden – håll ut!

Efter puberteten så hittar de flesta kroppar sin egen rytm och man får en mer regelbunden menscykel med ungefär samma längd mellan perioderna med mens och ungefär lika många dagar med mens. Hur länge man har sin mens skiljer sig, allt mellan två och sju dagar är vanligt, och genomsnittet ligger på fem.

Det finns stunder i livet där ens menscykel kan förändras; när man närmar sig klimakteriet, tar hormonella preventivmedel, har varit gravid eller ammat, går igenom sorg eller stor förändring i livet är alla typiska såna tillfällen där menscykeln kan bli oregelbunden.

Hur mycket brukar man blöda då? Precis i början av mensen, den första dagen eller två, är blödningen oftast som rikligast och mot slutet av mensen brukar det komma mindre blod. Totalt brukar det komma mellan två och tre matskedar (alltså 30–40 ml blod) när man har mens, vilket faktiskt inte är så mycket som man kanske tror. Eller som det kan kännas. Sen finns det vissa som blöder upp till 80 ml och har en rikligare mens än genomsnittet, precis som det finns de som blöder mindre, här ska du återigen tänka på vad som är normalt för just dig.

Det kan vara bra att veta att det finns olika mensskydd som är gjorda för att ta hand om olika mycket mens. Det är ganska vanligt att man använder en sorts mensskydd i början av sin mens, när man oftast blöder lite mer, och ett för mindre mens framåt slutet.

Innan mensen kommer störtdyker mängden av östrogen i kroppen. Östrogen är ett hormon som gör att man känner sig glad och energifylld. Den här drastiska hormonförändringen för ofta med sig en massa – mindre härliga – grejer som samlas under namnet PMS. Det är en förkortning av premenstruellt syndrom och i den ryms allt från kroppsliga grejer som ont i ryggen, diarré, spända bröst till hur man mår, att man känner sig låg, ledsen och lättirriterad. Inget man direkt längtar efter helt enkelt. För de flesta brukar det dock gå över ganska snabbt när mensen väl kommit.

En annan mindre trevlig grej som kan dyka upp med mensen är mensvärk – en smärta eller obehagskänsla i magen eller ryggen som brukar komma samtidigt som mensen. Men hur ont är normalt att ha då? Precis som vi rett ut så är det väldigt individuellt hur kroppar fungerar och därmed hur ont man får eller hur det känns. Sen kan det dessutom skilja sig lite från gång till gång för en och samma individ. För de flesta hjälper det med receptfria läkemedel, att använda en värmekudde på magen eller kanske göra några lätta yogaövningar. Men om smärtan är så pass stark att man inte kan leva hyfsat som vanligt är det en bra idé att prata med en barnmorskemottagning, ungdomsmottagning eller vårdcentral för att se om man kan få hjälp med till exempel starkare smärtstillande.