Klumpar i mensen

Faktagranskad av barnmorska Amelie Jensnäs Joäng

Har du någon gång kikat ner i bindan eller menstrosan och upptäckt blodklumpar? Vi vet att man kan bli lite chockad när man ser det, men man behöver inte bli rädd – det är helt normalt om man blöder mycket. Så varför får man blodklumpar i mensen då, och finns det lägen då man kan behöva söka vård? Häng på så går vi igenom allt du inte visste att du ville veta om klumpar i mensen!

• Varför får man klumpar i mensen?
• Vad kan mycket klumpar i mensen bero på?
• Vad är levrat blod vid mens?
• Är koagulerat blod i mensen farligt?
• Då ska du söka vård vid klumpar i mensen

Att det kommer ut lite klumpar i mensen är väldigt vanligt, och oftast helt normalt. Klumparna består av blod som levrat sig, och bitar av livmoderslemhinnan som kroppen har stött ut. Den vanligaste orsaken till att man får klumpar i mensen är att man har en riklig mens – det man brukar kalla för menorragi – då kommer blodet ut så pass snabbt att de ämnen i kroppen som hämmar koagulering (processen när blod omvandlas från flytande till en geléliknande massa) inte riktigt hinner med. Det kan också vara så att kroppen inte hunnit bryta ner delar av livmoderslemhinnan till vanligt mensblod innan det åker ut. Det är vanligt att blöda lite extra i början av mensen, och det är oftast då man kan se de där klumparna i blodet.

Om de där mensklumparna dyker upp ofta kan det vara så att man har en lite rikligare mens, alltså menorragi. Våra kroppar och menscykler är ju unika och vissa har helt enkelt lite mer mens utan att det är något som helst fel. Det kan också vara så att man har blött mindre tidigare, och att mensen plötsligt blir mycket rikligare. Händer det brukar det oftast bero på någon form av hormonell obalans. Typiska exempel på det är när man är i puberteten eller i förklimakteriet – alltså när kroppen håller på att ställa om. Använder man en kopparspiral som preventivmedel så brukar den också kunna göra att man blöder mer. Om du blöder mycket mer än tidigare eller har mellanblödningar som pågår ner än två månader ska du kontakta en gynekologmottagning eller vårdcentral för att få hjälp och råd.

En annan orsak till att man får rikligare mens är att man har något som kallas för myom. Det är en godartad muskelknuta på livmodern som kan göra att man blöder mer, men det är oftast ofarligt och något som brukar dyka upp när man är över 40 år. Om man har rikliga blödningar som man besväras av eller som inte vill sluta är det bra att kontakta en gynekologmottagning eller vårdcentral för att kolla upp om det kan bero på myom.

Levrat blod, ja det låter kanske inte dunderhärligt. Men det är bara ett ord för blod som har koagulerat, alltså blivit till en geléartad massa som ofta är mörk- eller klarröd. Kroppen koagulerar blod för att täppa igen en blödning, vilket gör det till en väldigt viktig funktion. Så levrat blod vid mens är alltså bara mensblod som stelnat lite och blivit som en liten klump.

Mensklumpar och koagulerat blod är oftast inget farligt utan väldigt vanligt – särskilt under de första dagarna av mensen när det är vanligt att man blöder lite mer. Vissa har ju riklig mens hela tiden och då kan det där koagulerade blodet dyka upp oftare. Det kan vara bra att veta att även om mensen är så pass riklig så att man behöver söka vård så är själva klumparna inte farliga, det är snarare ett bevis på att kroppens koaguleringsförmåga funkar som den ska.

Även om blodklumparna inte är farliga så är det inte dumt att hålla lite koll på storleken eftersom de skvallrar om hur mycket man blöder. Små klumpar är som sagt helt normalt, men om det är lite större, typ som en vindruva eller ännu större, så är det klokt att prata med ungdomsmottagningen, en barnmorska eller vårdcentralen. Framför allt om det är i kombination med att man får byta mensskydd ofta, har väldigt ont när man har mens eller känner sig energilös och kanske förlorar en del järn. Blöder man mycket kan det vara bra att få i sig järntillskott. Misstänker du järnbrist kan det vara bra att prata med vårdcentralen och ta prover för att få en rekommendation kring hur mycket järn du bör få i dig genom mat och eventuella kosttillskott för att inte få järnbrist.