Kraftigare mensvärk än vanligt

Faktagranskad av barnmorska Amelie Jensnäs Joäng

Den där molande krampaktiga smärtan i magtrakten känner du kanske igen? Men hur ont ska det egentligen göra och när räknas det som dysmenorré? Är det rimligt att ha ont när mensen inte ens är på ingång? Att ha mensvärk är helt normalt, men om du upplever att du har kraftigare mensvärk än vanligt kan det vara en bra idé att undersöka vad orsaken är och vad som kan hjälpa mot smärtan.

• Kraftig mensvärk – vad innebär det?
• Om du har extrem mensvärk
• Vad är dysmenorré, och hur behandlas det?
• Kraftig mensvärk utan mens
• Bästa hjälpen mot kraftig mensvärk
• När du ska söka hjälp hos vården mot kraftig mensvärk

Molande smärta i nedre delen av magen och ryggen före och under mensen kallas för mensvärk, och är vanligast i tonåren och 20-årsåldern. Smärtan brukar bero på sammandragningar när livmodern stöter ut livmoderslemhinnan i samband med mens, och kan ofta lindras med receptfria läkemedel som du tar enligt bipacksedeln som kommer med i paketet. Att ha mensvärk är helt normalt, men – och detta är viktigt - den ska inte vara så pass kraftig att den hindrar dig från att leva ett normalt liv.

Kan du känna kraftig mensvärk och svåra smärtor värktabletter? Då kan det vara ett tecken på att något inte står rätt till. Vissa har så pass kraftiga smärtor att de mår illa, kräks eller till och med svimmar. Andra behöver sjukanmäla sig från jobb eller skola och blir sängliggande i flera dygn. Så ska det såklart inte vara och om du känner igen dig är det en bra idé att söka vård för dina besvär.

Mensvärk är helt normalt och drabbar många emellanåt, eller vid varje mens. Men upplever du en extrem mensvärk där du kroknar av smärta kan det vara ett tecken på att du har dysmenorré. Om du drabbas av kraftigare mensvärk än vanligt, alltså dysmenorré, är det viktigt att du tar det på allvar. Dysmenorré i sig är inte farligt, men det kan vara ett tecken på någon av sjukdomarna endometrios eller adenomyos.

Endometrios och adenomyos är inflammatoriskt autoimmuna sjukdomar som kan ge liknande symtom, bland annat mycket kraftig mensvärk, vilket ofta kan leda till förvirring och feldiagnostisering. De är båda sjukdomar som orsakas av att livmoderslemhinna växer utanför livmodern, men förloppen skiljer sig åt och därför är det viktigt att man får rätt diagnos för dina besvär.

Mens och mensvärk ska inte behöva påverka din vardag och livskvalité! Skulle det vara så att du upplever kraftig mensvärk kan det vara bra att kontakta en ungdomsmottagning eller gynekologisk mottagning och få hjälp.

Dysmenorré är läkarspråk för kraftiga menssmärtor och brukar förutom den molande krampaktiga smärtan i nedre delen av magen också kännetecknas med diarré, huvudvärk, illamående och kräkningar, samt yrsel och svimningskänslor. De två vanligaste typerna av dysmenorré är primär och sekundär dysmenorré. Det finns även en tredje typ som kallas membranös dysmenorré och innebär att du får svåra menssmärtor som orsakas av att hela livmoderslemhinnan släpper på en gång i stället för att falla sönder bit för bit som vid en normal mens.

Primär dysmenorré

Om du har primär dysmenorré drabbas du av extrem mensvärk redan under puberteten. Det beror ofta på en hög koncentration av hormonliknande ämnen i livmodern. Besvären brukar avta med åldern och försvinner oftast helt om du har fött barn. Primär dysmenorré är den vanligaste typen av dysmenorré.

Sekundär dysmenorré

Sekundär dysmenorré är kraftig mensvärk som beror på något bakomliggande tillstånd eller sjukdom. Det kan exempelvis bero på endometrios, myom eller besvär med preventivmedlet spiral. Sekundär dysmenorré kommer oftast lite senare, efter att man haft mens flera gånger utan smärta. Sen finns det vissa fall då det kan dyka upp tidigare än så.

Så behandlar du dysmenorré

Om du tror att du har dysmenorré kan det vara en god idé att vända dig till sjukvården. Upp till 23 års ålder kan du vända dig till en ungdomsmottagning, är du äldre kan du i stället vända dig till en gynekologisk mottagning. Där får du prata med en barnmorska eller läkare om dina besvär.

Beroende på vilken typ av dysmenorré du har och hur just dina förutsättningar ser ut kan olika behandlingar vara aktuella för dig. Preventivmedel med hormoner som p-piller eller hormonspiral är något som kan lindra kraftig mensvärk. I vissa fall kan det även hjälpa med receptbelagda smärtstillande läkemedel när värken uppstår. En annan typ av behandling som kan hjälpa mot smärtan är TENS, elektriska impulser kring området där du har ont. Då kan man även få hjälp av en fysioterapeut.

Om läkemedel eller hormonbehandling inte hjälper mot din smärta kan det finnas en bakomliggande orsak till din smärta som behöver utredas. Då kan du behöva göra en gynekologisk utredning för att undersöka om det exempelvis handlar om endometrios, myom eller anatomiska förändringar.

Kan man verkligen ha mensvärk utan mens? Om man ska vara petig är svaret nej, men man kan ha samma typ av värk, på samma ställe, utan att ha mens. Är smärtan kraftig är det bra att ta det på allvar och kolla upp orsaken. Här kommer en lista på saker smärtan kan bero på:

• Graviditet. Ett tidigt tecken på graviditet är molande värk i magen som kan likna en kraftigare mensvärk.
• PCOS. PCOS är ett syndrom som kan ge cystor på äggstockarna. När cystorna spricker kan du få mycket ont och smärtan kan kännas som mensvärk.
• Endometrios. Sjukdomen endometrios kan ge mensvärksliknande smärtor trots att du inte har mens.
• En cysta som spruckit. Alla kan få cystor någon gång och de är ofarliga. Men när de spricker kan det göra väldigt ont.
• IBS. IBS innebär att du har en känslig tarm vilket kan ge kramper i magtrakten som känns väldigt lika mensvärk.
• Ägglossning och mittelschmerz. Ägglossning sker oftast någonstans i mitten av din menscykel, och när ägget lossnat kan du uppleva en smärta på den sida där ägget suttit. Det kan hålla i sig från några timmar upp till tre dagar. Tips! Få bättre koll på din ägglossning genom vår menskalender.
• Klimakteriet. När man går i klimakteriet upphör mensen, men dock blir sjukdomar som livmoderhalscancer, förstorade äggstockar och muskelknutor i livmodern vanligare. I förstadiet till klimakteriet kan du uppleva kraftigare mensvärk eftersom blödningsmönstret ofta ändras.
• Förlossning. Efter förlossning kan du uppleva kraftig mensvärk då livmodern drar ihop sig efter att ha varit kraftigt förstorad då bebisen växt i din mage.

Vad är då den bästa hjälpen mot kraftig mensvärk? Det är inte en helt enkel fråga att svara på. Vi är alla olika och det som funkar för vissa kanske inte funkar för dig. Ge inte upp om en metod inte funkar för dig, det finns flera alternativ och hjälp att få. Här kommer en lista på saker som kan vara värt att testa själv för att lindra din mensvärk:

• Använda receptfria läkemedel. Antiinflammatoriska och smärtlindrande läkemedel är bra att ta så fort du känner att smärtan är på G. Ibland kan det hjälpa att ta dem dagen innan värken brukar komma. Ibuprofen och paracetamol tillsammans ger extra smärtlindring, men tänk på att inte överstiga den rekommenderade dosen enligt bipacksedeln.
• Värme på stället där du har ont. Värme i form av exempelvis en värmekudde eller varma handdukar kan lindra smärtan eftersom det gör det lättare för musklerna att slappna av.
• Fysisk aktivitet. När man har starka smärtor är suget efter att röra på sig ofta inte särskilt stort, men fysisk aktivitet kan hjälpa både mot kraftig mensvärk och förkorta tiden du har ont!

Känner du igen dig i smärtan och mår dåligt så ska du veta att det går att få hjälp av vården. Ingen ska behöva gå med svåra smärtor som hindrar en från att leva ett normalt liv och må bra i sin vardag. Alla kroppar är unika och fungerar olika, därför kan symtom och orsak variera från person till person. Att läsa på om ämnet kan hjälpa dig att bli mer klok på det du upplever och få koll på när det kan vara dags att söka hjälp, men bara en utbildad läkare, barnmorska eller gynekolog kan ställa en diagnos baserat på dina besvär.