Ont i slidöppningen? Lär dig om vestibulit/vestibulodyni

Faktagranskad av barnmorska Amelie Jensnäs Joäng

Gör området runt slidmynningen ont vid beröring kan det vara ett tecken på vestibulit, eller vestibulodyni som det egentligen heter. Det är tyvärr inte jätteovanligt så här går vi igenom vad det handlar om, varför det uppstår och hur man kan lindra det.

• Vad är vestibulit?
• Vestibulit, vestibulodyni eller provocerad vulvodyni
• Ont i slidöppningen och andra symtom vid vestibulit
• Hur får man vestibulit?
• Vestibulit och mensskydd
• Tips som kan lindra när det gör ont i slidöppningen
• När är det bra att söka hjälp?

Vestibulit, eller vestibulodyni som är den moderna medicinska termen för det, är ett sätt att beskriva smärta i slidmynningen (alltså området precis innanför de inre blygdläpparna). Smärtan kommer oftast vid beröring av området, som när man har vaginalt samlag, om man för in en tampong eller menskopp – eller vid en gynekologisk undersökning. Många beskriver det som att det bränner, svider eller skär till, även av en väldigt lätt beröring. Det beror på att slemhinnan och nerverna i området har blivit överkänsliga och det är den överkänsligheten som alltså gör att till och med den lättaste beröring kan kännas otroligt smärtsam.

Men det är viktigt att veta att det går att få hjälp. Med rätt behandling och stöd – som fysioterapi, egenvård, behandling av underliggande besvär eller bara mindre förändringar i vardagen – så kan smärtan ofta minska och i de flesta fall försvinna helt.

Sen är det såklart så att oavsett var det gör ont så kan det kännas utmattande både kroppsligt och mentalt, särskilt för den som under lång tid haft ont utan att förstå vad smärtan beror på.

Vi vet, det är en del olika namn och begrepp sjukvården jobbar med för att beskriva smärta i området kring vulva. Så nu tar vi och benar ut det så den som behöver hjälp kan förstå vad läkaren pratar om.

Vestibulit är ett äldre uttryck för smärta som kommer vid slidmynningen när den berörs. Det används fortfarande mycket i dagligt tal, men den medicinska diagnosen heter vestibulodyni. Man kan ha antingen en konstant smärta eller det som kallas provocerad – vilket betyder att den dyker upp vid beröring.

Sen finns det ju då även provocerad vulvodyni vilket alltså beskriver smärta som kommer av beröring, men som känns på andra ställen i vulva. Med andra ord: olika namn som alla handlar om att beskriva hur och var smärtan känns.

När man har vestibulit är det vanligast att man får smärta, sveda eller en brännande känsla precis vid slidöppningen – men hur det känns och när det gör ont kan variera från person till person. För många kommer smärtan först när området berörs, men den kan också dyka upp efteråt eller hänga kvar som en brännande känsla. Här är några vanliga symtom:

• Sveda eller brännande smärta vid beröring av slidöppningen
• Smärta vid vaginalt samlag, tampong, menskopp eller fingrar
• Ömhet eller stickande känsla när området trycks på, även lätt
• Efterklang av smärta som sitter i en stund efter beröring
• Rodnad eller irritation runt slidöppningen
• Känsla av att huden är skör eller överkänslig
• Svårighet att slappna av i bäckenbotten på grund av smärta

Om du känner igen något eller fler av symtomen är det bra att kontakta en ungdomsmottagning, barnmorskemottagning eller vårdcentral för att få råd och hjälp.

Vestibulit får man oftast av en kombination av faktorer som gör slemhinnan, nerverna och muskulaturen i området extra känsliga. Hormonförändringar, irritation, infektioner och spända bäckenbottenmuskler kan alla bidra. En vanlig grej är att slemhinnorna blir torrare eller tunnare än vanligt – något som kan hända i flera olika faser i livet. Många märker av symtom under en graviditet eller efter en förlossning, när kroppen jobbar för fullt med att återhämta sig och hormonerna svajar. Den som ammar har ofta lite lägre östrogennivå, vilket kan göra slemhinnorna lite mer lättirriterade.

Samma sak kan hända i klimakteriet, när östrogennivåerna förändras och vulvaslemhinnan kan kännas torrare eller mer ömtålig än tidigare. Andra gånger börjar besvären efter upprepade svampinfektioner, en period med smärtsamma samlag, spända bäckenbottenmuskler eller helt enkelt stress som satt sig i kroppen. Oavsett vad som triggat det är det viktig att veta att det går att få hjälp, ingen ska behöva gå runt och ha ont.

Om man har vestibulit kan valet av mensskydd faktiskt göra stor skillnad för hur underlivet mår under mensen! Många upplever att yttre mensskydd, som mjuka bindor känns bättre än de som förs in i slidöppningen, alltså tamponger eller menskopp. Att använda skonsamma trosskydd specifikt framtagna för ömtålig hud kan också kännas bra. Generellt så kan man tänka att tunna, luftiga och mjuka material är bra för att minska friktion och irritation. Viktigaste är ju att lyssna på kroppen och anpassa vad man har i trosan efter dagsform, tycke och smak. 

Om det gör ont i slidöppningen kan små förändringar i vardagen göra stor skillnad. Många mår bättre av att vara lite extra snälla mot sitt underliv, att skippa tvålar och tvätta försiktigt med ljummet vatten eller en mild intimtvätt är en bra start. Sen kan man försöka minska friktion; undvika tajta kläder, osköna material eller beröring som kroppen inte är redo för just nu. För vissa kan avslappningsövningar eller hjälp med bäckenbotten hos fysioterapeut lindra smärtan, särskilt om musklerna har blivit spända av att göra ont länge. Och kanske viktigast av allt: ta besvären på allvar och sök hjälp om det behövs – ingen ska behöva stå ut med smärta!

Om smärtan i slidöppningen har hängt med ett tag, eller börjar påverka vardag, sexliv eller hur man känner inför sin kropp, kan det vara skönt att prata med någon om det. Det gäller också om man börjar undvika beröring eller känna oro inför gynundersökningar.

Att det gör ont i underlivet kan ibland bero på flera olika saker. Hos en del kan smärta som kommer vid beröring hänga ihop med andra tillstånd, till exempel endometrios. Men oavsett vad smärtan beror på är det viktigt att veta att man alltid har rätt att söka vård. Det finns ingen gräns för hur ont man måste ha för att få söka sig till ungdomsmottagningen, barnmorskemottagningen eller vårdcentralen. Att be om hjälp när det gör ont är ett sätt att ta hand om sig själv.