När slutar man växa?

Faktagranskad av barnmorska Amelie Jensnäs Joäng

Funderar du på hur lång du kommer att bli? Du har ju växt ett bra tag nu, ända sen du var ett litet embryo inne i livmodern och sen dess har det bara rullat på. Centimeter efter centimeter – år ut och år in. Men hur länge ska man hålla på med det, när slutar man egentligen växa? Det ska du får reda på nu!

• Saker som påverkar hur lång man blir
• Tillväxtperioden hos killar
• Tillväxtperioden hos tjejer
• Så påverkar mensen personens längd

Så fort ett ägg blir befruktat av en spermie och ett litet embryo börjar växa så avgörs en människas genetik. Ja, alltså allt det där som gör oss unika! Generna ärver du från dina biologiska föräldrar (som i sin tur ärvt dom från sina) och det är faktiskt de som har den största påverkan på hur lång eller kort du till slut blir. Så långa föräldrar får långa barn – och tvärtom. Men det är inte alltid det blir så. Längden ärvs nämligen på ett lite komplicerat sätt. Det kan vara så att du fångat upp gener längre bak i släkten – gener som inte gett utslag hos dina biologiska föräldrar. En annan sak som generna bestämmer över är när du börjar växa, om det ska gå fort eller långsamt och när man kommer in i puberteten.

Sedan finns det andra faktorer som också har en påverkan på just längden, till exempel hur mycket näring man får i sig och hur kroppen mår. Att ha tillgång till bra mat, rent vatten, sjukvård och vaccinationer är viktiga för att kroppen ska må bra och växa som den ska. En annan sak som också är med och påverkar hur lång man blir är hormoner. Sköldkörtelhormonet är ett typiskt bra exempel, det styr hur kroppen byggs upp och hur celler förnyas – så det är absolut en viktig spelare. Hur lång man är när man föds kan också ha ett kort med i spelet – de som föds långa tenderar att bli längre även som vuxna.

En bra sak att landa i är att man blir så lång man blir – ens kropp har en alldeles perfekt plan för hur lång den tänker bli. Ibland kan man uppleva att den planen inte stämmer överens med det senaste kroppsidealet eller ens vad man själv vill, men din kropp är fantastisk precis så som den är. Några centimetrar hit eller dit spelar ingen roll för hela livet som du och din kropp har framför dig!

Kan sjukdomar påverka längden?

Ja, det finns några allvarligare kroniska sjukdomar som påverkar hur mycket man växer och hur lång man blir. Ankondoplasi (att man blir väldigt kort) eller akromegali (att man blir väldigt lång) är två exempel, bägge ovanliga. Sen kan olika kromosomavvikelser också påverka längden, och sjukdomar som stör tillväxthormonerna.

För personer som går igenom en pubertet med mer testosteron i kroppen (det som ofta kallas en “killpubertet”) brukar tillväxtspurten komma lite senare. Ofta drar den i gång någonstans mellan 12 och 15 år, men det kan variera massor från person till person. När tillväxtspurten väl börjar kan längden öka snabbt – ibland flera centimeter på bara några månader! Sen fortsätter de flesta att växa ganska länge upp i tonåren, ibland ända fram till 18–20 års ålder. Skelettet växer alltså under ganska lång tid innan de så kallade tillväxtzonerna i benen “stängs”, och längden är spikad.

För den som går igenom en pubertet där östrogen spelar huvudrollen (ofta kallad en “tjejpubertet”) brukar tillväxtspurten komma lite tidigare än hos en “killpubertet”. Många växer mest mellan 10 och 13 års ålder, och växer snabbast strax innan mensen kommer första gången.

Efter att mensen dyker upp brukar tillväxten sakta ner, och de flesta växer ungefär fem till åtta centimeter till innan kroppen landar i den längden den planerat ha som vuxen. Det sker vanligtvis någon gång mellan 14 och 16 år.

Har mensen någonting att göra med ens längd undrar du kanske nu? Ja, det har det faktiskt! För man växer nämligen som mest typ ett år innan mensen gör sin entré. När den första mensen dyker upp börjar man se målflaggorna vaja i den stora tillväxtspurten, ja alltså man slutar inte växa på studs när de första dropparna mens kommer. Men de flesta växer inte mer än cirka fem till åtta centimeter efter det. De betyder också att om man får mensen rätt så tidigt i puberteten så kan den totala tillväxten bli lite mindre, och en senare mensdebut gör att man hinner växa lite mer.