Dags för första mensen! Läs om tecken på att den är på gång, vid vilken ålder den kommer och hur den ser ut. Här får du svar på dina funderingar!

Första mensen: när, hur och varför

Faktagranskad av barnmorska Amelie Jensnäs Joäng

Förr eller senare kommer den - men när får man i snitt den första mensen? Vanligast är att den kommer när man är någonstans mellan 11 och 14 år, men det kan också vara tidigare eller senare. Det du med säkerhet kan veta är att du behöver ha kommit i puberteten för att mensen ens ska börja.

Att veta exakt när man får sin första mens är nästan omöjligt. Men det finns några tecken som en kan hålla utkik efter! Här får du koll på typiska kännetecken på första mensen, och kan läsa om annat som är bra att veta när man får mens.

10 tecken på första mensen

Även om det inte går att säga exakt när mensen planerar att komma så finns det några typiska symptom att hålla utkik efter. Till exempel brukar man få flytningar innan sin första mens, och brösten har vuxit lite och ömmar. Vi har listan - här kommer 10 tecken som kan tyda på att första mensen är på gång!

  • Flytningar
  • Man har fått hår på snippan och i armhålor
  • Brösten har vuxit i ett par år och varit/är ömma
  • Man kan ha gått upp lite i vikt
  • Finnar kan börja dyka upp
  • Man kan börja svettas mer än tidigare
  • Kroppen kan ha fått lite rundare former
  • Humörsvängningar blir vanligare
  • Man kan få PMS (läs mer om vad det är i vår artikel om PMS)
  • Precis innan den första mensen kommer kan man känna lite mensvärk

Det som är lurigt är att mensen kan komma som en överraskning trots man tycker att man har stenkoll på sin kropp - det är nämligen olika för alla! Vissa känner på sig att kroppen håller på med något, andra märker ingenting. Men när första mensen väl har kommit är det ett tydligt tecken på att kroppen har bestämt sig för att lämna sin barnform och börja resan mot att bli vuxen - och då är det bara att hänga på.

När kommer första mensen?

För många kommer första mensen när de är mellan 11 och 14 år gamla - men eftersom alla kroppar är olika så kan den lika gärna komma redan när man är 9 år gammal eller efter man fyllt 16 år. Det är ingen konstigt eller fel, utan helt beroende på vad kroppen bestämmer sig för! För den som är väldigt nyfiken kan det vara en idé att fråga sin biologiska mamma om när hennes första mens kom, och sin biologiska pappa när han kom i puberteten. Det kan ge ett hum om när en själv kommer att få sin första mens!

När kommer den andra mensen?

Är det 28 exakta dagar efter den första? Nej, med absolut största sannolikhet blir det inte så. Det tar nämligen ett tag innan menscykeln synkar med kroppen, vilket innebär att den andra mensen kan komma flera månader efter den första. Kroppen behöver hitta hem i menscykeln och sin egen rytm - och när den väl är på plats så hänger mensen med tills den dagen kroppen bestämmer sig för att det är dags att sluta ha mens och gå in i klimakteriet.

Vad händer i kroppen som gör att första mensen sätter igång?

Vad är det då som sätter igång så att den första mensen kommer? Varför får man mens? Det korta svaret är hormonerna. Hormoner är ämnen som bildas i olika körtlar runt om i kroppen och bland annat påverkar när mensen kommer. Det kan de göra på två sätt: antingen genom att bestämma att nu är det dags för ägglossning! Då tar det obefruktade ägget med sig en tjock slemhinna och blod från livmodern och ut genom slidöppningen - mens alltså. Eller så gör hormonet östrogen slemhinnorna i underlivet tjocka, vilket orsakar en blödning. Lite som ett kroppen testkör konceptet mens. Oavsett vilken väg kroppen väljer så är resultatet detsamma: den allra första mensen!

Hur vet man att man har fått mens?

Mens är en regelbunden och mer omfattande blödning som är en del av menscykeln. Den varar i vanligtvis mellan tre till fem dagar. Mellanblödning/spotting är oftast en mindre mängd blod som kommer oregelbundet.

När en har mens blöder man oftast i större mängder de första dagarna, sedan avtar det. Den totala mängden varierar från person till person och över tid i livet. Blodet är ofta rött till mörkrött/svart och kan innehålla klumpar av koagulerat blod. Besvär såsom magkramp (mensvärk), ryggvärk, bröstspänningar och huvudvärk är vanligt vid mens.

Mellanblödningar/spottings kan komma när som helst under menscykeln. Det är vanligare i mitten av cykeln, runt ägglossning, eller nära mensens början eller slut. Mellanblödningar/spottings är oftast kortvariga. Från någon timma till ett par dagar. Mängden är mindre jämfört med mens.

Mellanblödning/spottings kallas allt från färgade flytningar till en liten blödning. Färgen kan vara ljusare rött då det är utblandat med flytningar, eller brunt då det är äldre blod som inte har kommit ut ur livmodern under mens.

Orsaken till mellanblödning kan bero på flera olika faktorer så som bland annat hormonella förändringar, ägglossning, hormonella preventivmedel, stress, infektion eller könssjukdomar. Om du är osäker på ditt blödningsmönster bör du rådfråga din vårdcentral eller ungdomsmottagning för att få rätt vägledning.

Det är svårt att veta exakt när man ska lägga en binda i trosan eller dra på sig ett par menstrosor (som ser ut och känns precis som vanliga trosor) om det känns smidigare för att slippa mensfläckar. Men att ha mensskydd redo (som binda, menstrosa, menskopp eller tampong) är en bra idé för att vara redo när det väl gäller under mensen. För mellanblödningar och flytningar gör trosskyddet jobbet! Libresse superabsorberande trosskydd absorberar dessutom ett par små droppar kiss. Preppa för mens hemma i badrumsskåpet, och dela alltid med dig om en vän behöver!

Hur ser första mensen ut?

Mycket blod i trosan, eller en blodblandad flytning? Vad ska man egentligen förvänta sig, hur ser första mensen ut? Ett tips är att förbereda sig för båda så blir chocken när det väl gäller mindre. Det är inte ovanligt att man kanske förväntar sig blodröda, stora fläckar i trosan men oftare är det man ser mörkare, brunrött, lite som torkat blod.

Kan man göra något för att få sin mens snabbare?

Är du stressad över att inte ha fått din första mens ännu? Viktigast är att försöka att inte stressa upp sig, det går inte att få sin mens snabbare - utan man måste vänta på kroppen. Är man 18 år och inte har fått mens ännu bör man dock prata med ungdomsmottagningen eller en gynekolog för att kolla så att allt är som det ska. Möjliga orsaker till sen mens kan vara att man lider av en ätstörning, att man tränar alldeles för hårt eller har syndromet PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) som beror på rubbning i hormonbalansen.

Hur förbereder man sig inför första mensen?

Viktigast är att ha kunskap om vad som är på gång. Hur man än gör kommer första mensen att komma som en överraskning när den väl dyker upp, men om man är beredd på att det kommer att hända så blir det ofta lättare att hantera.

Att prata om mensen (gärna ett par år innan första mensen kommer) är det bästa man som förälder eller vuxen kan göra för att ge barn en trygg start. Det är också bra att skapa ett öppet forum kring mens och välmående i till exempel skolan eller på träningen. Till sin hjälp kan skolpersonal beställa utbildande första mensen-kit av Libresse helt kostnadsfritt!

Det är också viktigt att se till att mensskydd finns hemma, och att läsa in sig på alla olika alternativ som finns. Allt från menstrosor till bindor, tamponger och menskoppar är bra att kika på innan mensen är ett faktum. Det kan kännas tryggare att veta vad som finns, och så kanske man hinner fundera på vilket mensskydd som skulle kunna passa en bäst!

Vanliga frågor

Bli medlem - få 10% rabatt

Gå med i Club Libresse för att få tips och råd kring menscykeln, och var bland de första att få veta om våra nya släpp, tävlingar och kampanjer! Dessutom får du 10% rabatt på menstrosor och menskoppar i vår e-handel*
En bild på Libresse barnmorska Amelie Jensnäs Joäng

Medicinsk friskrivningsklausul

Informationen på denna sida är läst och godkänd av Libresse barnmorska Amelie Jensnäs Joäng. Den medicinska information som finns i denna artikel tillhandahålls dock endast i informativt syfte och får inte användas för att ställa diagnoser eller utföra behandlingar. Rådfråga alltid din läkare för att få information om specifika hälsotillstånd.