Hur vet man när man har ägglossning?

Ägglossning, ett ord du säkert hört massor med gånger, men kanske ändå inte har stenkoll på vad det är och hur det fungerar. Enkelt beskrivet: tänk ägglossningen som en del av din menscykel. Utan ägglossning - ingen mens. Men också, ingen ägglossning utan hormoner som knuffar till dina äggstockar och säger att det är dags att lossa äggen!

Ok, nu har du fått snabbkursen. Men vi tänker att det kan vara bra att gå även fördjupningen för att få koll på hur det verkligen fungerar. Så häng på nu: varje månad säger hormonerna till en av dina äggstockar (du har två - en på var sida livmodern) att det är dags att släppa loss ett moget ägg. Ägget fattar vinken och beger sig ut på en vandring genom äggledaren ner mot livmodern. Skulle det vara så att ägget stöter på en spermie på vägen så blir det befruktat (här kan det vara bra att veta att spermier är sega rackare som lever i upp till fem dygn i kroppen). Ses dom två så kan det leda till en graviditet och då stannar det befruktade ägget i livmodern. Men, för det mesta så möter ägget ingen spermie utan passerar livmodern och ut genom kroppen. Med sig tar det lite blod och livmoderslemhinna. Den har nämligen sett till att växa sig tjock och fin om det skulle vara så att ägget var befruktat och ville hänga kvar i livmodern. Så - ägget, blodet och slemhinnan som kommer ut är det som vi brukar kalla mens.

Det är inte alltid helt lätt att veta när man har ägglossning. Den kan smyga sig på, eller berätta med buller och bång att det händer. När ägglossningen sker och hur länge den håller på varierar från person till person. Men någon gång mellan dag 11 och 21 i cykeln vet vi att det händer och det är då som risken - eller chansen om man är sugen - att bli gravid är som störst. Så runt 14 dagar innan mensen kommer sker ägglossningen. Då är man fertil och får alltså tänka lite extra på att skydda sig. Innan dess då, behöver man inte skydda sig då också? Bra att du undrar - jo! Alltid skydda sig om man inte vill bli gravid. Det finns något som kallas ”säkra perioder” som ska vara tiden mellan första mensdagen och fram till ägglossningen. Då finns det ju liksom inget ägg att befrukta! Och det stämmer ju, MEN… Kroppen är ju lite som den är och vips så ändrar den någon rutin, skiftar på något hormon eller bestämmer sig för att göra tvärtom - och då är den där ”säkra” perioden inte så säker längre. Man kan liksom aldrig veta till hundra procent om man bara räknar dagar och håller tummar.

Men det finns saker som skvallrar om att ägglossningen är här, den som till exempel lägger lite tid på att få koll på sina flytningar kan snart se ett mönster.

Att flytningarna förändras är ett av de mest säkra tecken på att en har ägglossningen. De förändras från sitt vanliga jag till en mer genomskinlig och slipprig variant av sig själv. Det är för att det ska bli enklare för spermien att simma runt och leta ägg. En annan grej som kan komma vid ägglossning är ”mittelschmerz” - tyska för mellansmärta - alltså ägglossningssmärta. Det är en plötslig eller konstant smärta i nedre delen av magen som brukar vara ganska svag. Gör det rejält ont och du märker att du lider av den så kan det vara bra att gå till en barnmorska eller Ungdomsmottagning - för att se så att det inte är ett tecken på att något inte är som det ska.

Det finns lite fler tecken på att du har ägglossning:

• Illamående
• Smärta
• Flytningar
• Ont i ryggen
• Svullen mage
• Förändring i kroppstemperatur
• Humörsvängningar
• Ömma bröst
• Blödning

Okej - så ett ägg i månaden och allt det där, men om man använder preventivmedel, funkar det likadant då? Nä. Det gör det för det mesta inte. Preventivmedel som är hormonbaserade - alltså till exempel p‑piller, p‑ringar, p‑plåster eller p‑stavar - kör helt enkelt över de egna hormonerna så det inte blir någon ägglossning. Sen finns det hormonspiraler som inte påverkar ägglossningen - men vars hormon ändå ser till så att inget ägg vill växa i livmodern. P‑metoder utan hormoner, till exempel kopparspiral, pessar och kondomer låter ägglossningen sköta sig precis som vanligt och påverkar inte hur den funkar alls. Olika metoder påverkar alltså kroppen olika.