Menscykelns faser och hur hormonerna påverkar

Det är dag ett, början på din mens och kanske är du nu så trött att tanken på att rosta bröd får dig att trycka på snooze-knappen. Två veckor senare har ditt humör lyft och livet är inte så illa trots allt. Känner du igen dig? Hormonnivåerna förändras under faserna i din menscykel och det påverkar vad du gör och hur du känner dig. Dags att dyka in i vad vi kan förvänta oss och varför!

• Det här är menscykeln
• Hormoners påverkan under menscykelns olika faser
• Vanliga frågor och svar om hormoner och menscykeln
• Om du mår dåligt under en längre period

Menscykeln är den period som sträcker sig från mensens första dag till första dagen av nästkommande mens. Den genomsnittliga menscykeln varar 28 dagar, räknat från att din mens börjar till dagen innan din nästkommande mens börjar. Men allt från 21-40 dagar är normalt. Tips: En menskalender/app kan hjälpa för att snabbt och enkelt ha koll på när det är dags för mens igen!

Menscykeln består av fyra olika faser då olika saker händer i kroppen. Allt från att livmoderslemhinnan förtjockas till att ägglossningen kickar in, ökade flytningar (alltid schysst med ett extra trosskydd i väskan), till att livmoderslemhinnan blöder ut i samband med mensen och fångas upp av bindan. Eller menstrosan – perfekt för oregelbunden mens, eller när du vill ha ett säkert skydd i upp till 12H! Hormoner får allt detta att hända i vår kropp, men vad du kanske inte vet är hur de också kan påverka vårt mående och hur vi presterar. Så låt oss dyka in i det!

Hormoner är oberäkneliga. De påverkar inte bara hur du känner dig utan spelar även en stor roll i hur mycket energi du har, vilken koncentrationsnivå du har, hur hungrig du är och (förvånande nog) vilken kroppsstyrka du har. Så det är helt normalt att alla dessa saker förändras under hela din menscykel när hormonerna kommer och går!

Dag 1–7, även kallat menstruationsfasen

Hej, mensen och hejdå östrogen! Våra östrogenhalter är som lägst under dag ett då mensen börjar, så bli inte förvånad om du saknar energi. Mensvärken kan göra sig påmind under de första dagarna, brösten kan kännas ömmare och tyngre än vanligt, och du kan känna dig lite trött, nervös eller lättirriterad.

Med tiden ökar din östrogennivå, vilket kan göra dig skarpare och mer fokuserad. Perfekt boost om du behöver få viktiga saker gjorda!

Kom ihåg att lyssna på din kropp under dagarna då du har mens – när du är trött ska du vila. När du är hungrig ska du äta. Och när du vill prata om dina känslor ska du göra det! Det kan låta som väldigt enkla saker, men det är sånt som vi ibland glömmer och som kan påverka hur vi mår.

Dag 8–13, även kallat follikelfasen

Är energin på topp efter mens? Det kan du tacka dina stigande östrogen- och progesteronnivåer för! Du kan även ha ökad sexlust. Plötsligt kan du lägga ögonen lite extra på personen som du knappt la märke till tidigare.

Om du har sagt till dig själv att du inte klarar av något – nu kommer peppdagarna när du kan känna att du faktiskt visst kan det! Dra fördel av den här menscykelfasen till att göra något som du inte trodde att du hade självförtroende för - oavsett om det är att hitta nya vänner, anmäla dig till en tävling eller ta dig an ett projekt. Men ta det lugnt – den extra hormonkicken kan också ge ångest. Så omge dig med personer som du litar på, skippa koffeinet och kör lågintensiv träning (simning, yoga och så vidare) för att hålla oro borta.

Dag 14–15, även kallat ägglossningsfasen

Här sjunker din östrogennivå och du kan känna dig likgiltig. Detta (tillsammans med den stigande progesteronnivån) kan tömma dig på energi, så var snäll mot dig själv och ta det lite extra lugnt. Den plötsliga minskningen av östrogen kan störa din sömn också eftersom hormonet innehåller sömnreglerande serotonin. Men försök att inte oroa dig. Du är mänsklig och som alla andra har du toppar, dalar och tusen mellanlägen. Ibland kan det vara bra för dig att stänga ute omvärlden, så ta ett bad, chatta med en vän eller sträcktitta på en film eller serie.

Vid slutet av ägglossningsfasen stiger dina hormonnivåer igen och planar ut, vilket ofta ger en känsla av ett lugn och välmående.

Ägglossning är veckans stora händelse, vilket innebär att möjligheten att bli gravid (om du har oskyddat sex) är som störst nu.

Dag 16–28, även kallat Lutealfasen

En del kallar det här för PMS-veckan (premenstruellt spänningssyndrom), vilket ofta gör att vi är på ovanligt dåligt humör. Östrogenet har fallit efter ägglossningen men ökar något igen.

På grund av hormonförändringarna kan ditt humör svikta – bli inte förvånad om du plötsligt blir irriterad när din vän äter (även om det inte har stört dig förut) eller om du plötsligt ryter ifrån högt när du diskuterar med syrran. Du kan också öka i vikt för att du samlar på dig vätska. Denna vätska försvinner när nästa mens startar.

Om du mår dåligt under en längre period

Det är svårt att kontrollera allt som händer i kroppen och vad hormonella förändringar kan göra med psyket, men det finns sätt att hjälpa oss själva att må bättre. “Egentid" för att göra det du älskar, eller varför inte prata med någon du litar på för stöd och andra perspektiv? Kom ihåg att det du känner är helt giltigt, oavsett om du senare inser att det påverkades av hormoner eller inte. Det är upp- och nedgångar med att vara människa och uppleva hormonella förändringar och känslomässiga skiftningar. För det mesta blir du då försäkrad om att allt du upplever är normalt – från oregelbunden mens (stress kan göra konstiga saker med våra menscykler) till att vara ledsen. Mår du dåligt under en längre period som till exempel flera veckor eller månader bör du dock kontakta din vårdcentral, ungdomsmottagning eller psykolog. Kom ihåg att det alltid finns människor som kan hjälpa dig, och du ska aldrig behöva ta itu med dessa bekymmer på egen hand! Att lära dig mer om din kropp kan hjälpa dig att förstå bättre vad du går igenom och få dig att må bättre.

Om du vill fortsätta att lära dig mer om mens och hormoner kan det vara bra att titta närmare på vad mens är och hur man hanterar puberteten (och mensen).

Informationen på denna sida är läst och godkänd av Libresse barnmorska. Den medicinska information som finns i denna artikel tillhandahålls dock endast i informativt syfte och får inte användas för att ställa diagnoser eller utföra behandlingar. Rådfråga alltid din läkare för att få information om specifika hälsotillstånd.