En kvinna i 20-årsåldern som har tränat när hon har mens

Faktagranskad av barnmorska Amelie Jensnäs Joäng

Burpees, en powerwalk eller ett långpass på spinningcykeln är kanske inte vad alla drömmer om under mensen – och det är fullt rimligt. Men visste du att träning vid mens faktiskt kan få oss att må bättre både i kropp och sinne? Och att det kan vara bra att träna olika beroende på vart man befinner sig i sin menscykel? Det finns ett par saker man kan tänka på. Läs vidare så berättar vi mer, och ger några tips på de bästa mensskydden under träningspasset!

Träning och mens – bra att veta

Många känner nog att träning är det sista man är sugen på när mensen är här. Kanske är det enda du kan tänka på att kura upp dig på soffan framför favoritserien med chokladkakan i högsta hugg? Du är inte ensam… Men nu råkar det faktiskt (tyvärr) finnas en uppsjö av skäl till att det ändå är en bra idé att röra på sig när man har mens. Till exempel förbättrar träning blodcirkulationen i bäckenområdet, som i sin tur lindrar mensvärken – det låter inte så tokigt va?

Men att dra till gymmet när man har superont av mens kan vara lite väl mycket begärt ibland, och då finns det ju andra alternativ. En långpromenad, simning i lugn takt eller några yogaövningar kan minska obehagen och hjälpa dig att må lite bättre. För när man rör på sig ökar kroppen också sin endorfinutsöndring (du vet de där må-bra-hormonerna) så att vi känner oss gladare!

Kan träning påverka mensen?

I de allra flesta fall är kombinationen mens och träning bara positiv. Men sen finns det extrema fall där allt för intensiv och stressig träning i allt för stora mängder kan leda till en oregelbunden menstruationscykel och i vissa fall även utebliven mens. Om du upplever detta är det en bra idé att prata med en ungdomsmottagning, barnmorskemottagning eller vårdcentral.

Träna rätt under menscykeln 

Visste du att man kan träna på olika sätt baserat på olika faser i menscykeln? Under en menscykel går man igenom fyra olika faser, och under alla de där faserna förändras hormonerna i kroppen och påverkar hur man mår och hur mycket energi man har. Ska vi ta en titt på faserna, och hur man kan träna rätt under menscykelns gång?

Testa något lågintensivt under menstruationsfasen

Den första fasen i din menscykel börjar när du får din mens och varar också lika länge som mensen, i snitt fem till sju dagar. Och när mensen säger hej säger progesteronet och östrogenet hejdå – halterna av progesteron och östrogen är nämligen som lägst under den första mensdagen. Det tillsammans med att brösten känns ömmare och tyngre än vanligt och att mensvärken gör sig påmind kan minst sagt göra att man känner sig trött och lättirriterad.

Det viktigaste av allt under mensen är att lyssna på vad just din kropp behöver! Känner du för att träna kan lugnare aktiviteter som yoga, simning eller en promenad kanske kännas härligt. För kom ihåg: träningen skapar endorfiner som fungerar kanon för att få lite mer energi och smärtlindring.

Utmana konditionen under follikelfasen

När mensen är slut börjar en ny (oftast lite trevligare) fas, nämligen follikelfasen som sträcker sig ända fram till din ägglossning. Då är man som mest fertil och kroppen producerar massor med östrogen och seratonin som får oss att känna oss starka, energifyllda och självsäkra. Och när hormonerna ger dig en extra knuff kanske du också känner att det är läge att testa lite mer högintensiv träning? Men – som alltid, och detta gäller genom hela menscykeln – ska du bara göra det som känns bra för just dig och din kropp!

Boosta effekten av träningen under ägglossningsfasen

Ungefär i mitten av din cykel, sisådär mellan dag 14 och 15, är det dags för ägglossning och då brukar hormonnivåerna vara som högst. Då kan många känna av en liten dipp, men energinivån brukar fortfarande vara ganska hög för de flesta. Då är det perfekt att träna eftersom de där hormonerna också ökar ämnesomsättningen och boostar effekten av din träning. Vissa känner sig faktiskt låga och trötta under den här fasen på grund av de höga hormonhalterna i kroppen. Lyssna på kroppen och gör det som känns bra.

Boosta dina endorfiner under lutealfasen

När den härliga ägglossningen är över åker östrogenet och serotoninet som varit på topp fritt fall. Kroppen försöker förbereda sig för en graviditet genom att producera hormonet progesteron, men om du inte blir gravid kan du i stället känns dig lite nere, stressad och allmänt på krigsstigen – du får helt enkelt PMS. När man känner så kanske träning känns långt bort, men kroppen behöver faktiskt endorfiner mer än någonsin nu och belöningen för den träning som blir av är att man oftast mår lite bättre. Men var snäll mot dig själv och pressa dig inte för hårt. Lugnare aktiviteter såsom yoga eller promenader höjer också dina endorfiner.

För att följa var du är i menscykeln kan du använda vår app Libresse menskalender. Ladda ner appen idag och få stenkoll!

Kan man träna med mensvärk? 

Aj aj aj, när mensvärken kommer kan den första känslan vara att man bara vill lägga sig raklång på soffan med en värmekudde på magen. Det kan absolut hjälpa mot smärtan, men visste du att även träning faktiskt kan lindra mensvärken? Träning och motion är avgörande för välmåendet för nästan tre fjärdedelar (71%) av alla kvinnor. Som vi ju redan kommit fram till så förbättrar ju faktiskt träningen blodcirkulationen i bäckenområdet och lindrar smärtan, och utsöndrar må-bra-hormon som gör oss på bättre humör. Så om det känns bra för dig – kör på!

Mensskydd som passar bra vid träning 

Nu har vi ju rett ut att det faktiskt oftast är bra att träna när man har mens – men vilket mensskydd ska man ha för att inte behöva oroa sig för att behöva tvätta bort blodfläckar på träningsbrallorna då? Här kommer en liten lista med tips:

  • Bindor med vingar som matchar hur mycket du blöder. För många kommer det lite mer mens de första dagarna, så då är det bäst att satsa på en binda med lite högre absorberingsförmåga. När du tränar och har en binda skulle vi tipsa om att använda en med vingar eftersom den håller sig bäst på plats oavsett hur du rör på dig.
  • Menstrosa kan kännas bekvämt under träning. Eftersom menstrosan används precis som dina vanliga underkläder kan det vara ett enkelt och bekvämt alternativ när du tränar. Den absorberar mensblod, men också svett – visst är det smart?
  • Träna längre med menskopp. Precis som tampongen sitter menskoppen inuti kroppen och håller koll på mensen där. Menskoppen kan du använda om och om igen och klarar av tre gånger så mycket blod som en tampong. Det kan göra det enklare för dig att slippa tänka på att byta skydd ofta, och fokusera helt och håller på din träning under längre stunder.
  • Tampongen kan vara bra om du ska träna i vatten eftersom den sitter helt och hållet inne i kroppen och du inte behöver oroa dig för att det kommer mens i vattnet. Däremot är menskoppen faktiskt ännu smidigare att använda när man badar eftersom den inte absorberar någon vätska, varken mens eller vatten som kan torka ut slemhinnan i slidan. Det innebär också att menskoppen inte samlar på sig bakterier från vattnet när du badar, som tampongen kan göra.

När det kommer till mensskydd som jobbar på insidan av kroppen (tampong och menskopp) är det viktigt att ha koll på tampongsjukan eller TSS, en väldigt ovanlig men allvarlig sjukdom. Hälften av alla fall av TSS förknippas med mens och mensskydd som tampong eller menskopp, därför tycker vi att det är viktigt att du har koll på symptomen så att du kan upptäcka sjukdomen i tid och söka vård.

Vanliga frågor

Fortsätt att lära dig mer

Gå med i Libresse för att få tips och råd kring menscykeln, och var bland de första att få veta om våra nya släpp, tävlingar och kampanjer.

Bli medlem - få 10% rabatt

Gå med i Club Libresse för att få tips och råd kring menscykeln, och var bland de första att få veta om våra nya släpp, tävlingar och kampanjer! Dessutom får du 10% rabatt på menstrosor och menskoppar i vår e-handel*
En bild på Libresse barnmorska Amelie Jensnäs Joäng

Medicinsk friskrivningsklausul

Informationen på denna sida är läst och godkänd av Libresse barnmorska Amelie Jensnäs Joäng. Den medicinska information som finns i denna artikel tillhandahålls dock endast i informativt syfte och får inte användas för att ställa diagnoser eller utföra behandlingar. Rådfråga alltid din läkare för att få information om specifika hälsotillstånd.