Hur länge har man mens, och vad räknas som regelbunden mens?

Faktagranskad av barnmorska Amelie Jensnäs Joäng

Mens som bara varar i två dagar? En dag? Eller som dyker upp två gånger på en månad? Är du den som kollar efter mensen vid varje toabesök – eller undrar du i stället när sjutton den ska vara över för den här gången? Vi hör dig, menscykeln kan vara lite stökig ibland. Men hur länge ska man egentligen ha mens, och vad räknas som regelbunden mens? Låt oss reda ut!

• Hur länge har man mens?
• Hur många dagar har man mens?
• Hur ofta har man mens?
• Vad räknas som regelbunden mens?
• När blir mensen regelbunden?

Den första mensen brukar komma i tonåren (mellan cirka 12 och 14 års ålder) när man kommer i puberteten, och sedan har man mens mer eller mindre regelbundet ända fram till klimakteriet. Alltså de år som kroppen är fertil. Exakt när puberteten och klimakteriet inträffar är högst individuellt men de flesta har mens i ungefär 35 år. Det är rätt länge, eller hur? Det betyder också att det kan vara rätt skönt att få lite koll på hur sin mens fungerar så att man slipper gå fundera allt för mycket på det. När kommer din mens? Hur ofta kommer den och hur länge varar den? Detta blir lättare att få koll på genom att ladda ner en menskalender till exempel.

Hur många dagar mensen varar skiljer sig ju från person till person. Det vanligaste är att man har mens i cirka tre till åtta dagar. Däremot är det inte alla som har lika lång mens varje gång, ibland kanske du har mens i sex dagar och ibland i fyra – det är också normalt. De första dagarna brukar man vanligtvis blöda lite mer, och ett tecken på att mensen börjar närma sig sitt slut är att det kommer mindre och mindre blod. Oavsett om du använder tamponger, bindor eller menstrosor kan det alltså vara en poäng att ha lite olika varianter hemma– och anpassa absorption efter hur mycket mens du har.

Förutom att veta ungefär hur länge mensen varar så kan det ju också vara skönt att ha koll på när den faktiskt kommer. Det känns ju tråkigt att vakna upp en morgon och upptäcka att man måste boka tvättstugan för att rädda lakanen från trista fläckar. Låt oss därför säga hej till beräkning av menscykeln: Den brukar räknas från första dagen på mensen, tills nästa mens kommer. Precis som hur länge varje mens varar, varierar också menscykeln både från person till person och för många även mellan olika cykler. Man brukar säga att snittet ligger på 28 dagar, plus eller minut någon vecka. Om du vill ha extra bra koll på när mensen ska komma kan du som sagt testa vår menskalender app där du enkelt och gratis kan hålla koll på din mens och se när nästa mens är på gång!

Inom mensens värld snackas det en hel del om regelbunden mens, vad är det då kanske du undrar? Det är egentligen så enkelt som det låter – att mensen kommer med ungefär samma mellanrum varje gång och varar ungefär lika länge. Det betyder inte att den måste komma på precis samma sätt varje gång, men ju större skillnaderna är desto mindre regelbunden mens.

Mensen och ägglossningen hänger ju ihop och har med hormonerna att göra, men kan man ha regelbunden mens utan att ha ägglossning? Ja, det kan man och då kallas det för anovulatorisk cykel. Däremot är det vanligare om man har en mer oregelbunden cykel. Om hormonerna är i obalans kan det leda till att ägget inte släpper och då blir det alltså ingen ägglossning. Det finns flera orsaker till detta, exempelvis stress, vissa läkemedel eller tillstånd som PCOS eller sjukdomar som endometrios är det vanligaste.

Om du upplever att du har väldigt riklig mens eller oregelbunden mens i flera månader är det bra om du du pratar med en vårdcentral, barnmorskemottagning eller ungdomsmottagning för att få hjälp att reda ut vad det kan bero på.

När den första mensen kommer och några år efter det är det vanligt att mensen är oregelbunden. Det tar helt enkelt några år innan hormonerna har hittat sin rytm, så håll ut! I slutet av tonåren eller början av tjugoårsåldern brukar många uppleva att mensen kommer mer regelbundet. Så om du söker svaret på hur man får regelbunden mens kan svaret vara att ge den tid. Det finns också faktorer som kan påverka mensens regelbundenhet, till exempel stress eller att du inte får i dig tillräckligt med näring.

Om du fajtas med blödningar som dyker upp i tid och otid – såklart oftast när du som minst anar det – så kan det vara skönt att använda trosskydd som absorberar lite mindre mängder blod. Att alltid ha mensskydd med i väskan (och dela med sig om någon annan behöver) är också ett bra sätt att vara förberedd. Eller så använder man en menstrosa som ser ut och känns som en vanlig trosa, eller kör med menskopp som jobbar inuti kroppen.