En bild på en kvinna som har mellanblödningar

Faktagranskad av barnmorska Amelie Jensnäs Joäng

Överraskad av blodfläckar i underbrallorna? Få inte panik – det kallas mellanblödningar eller spotting, och kan bero på många saker och är sällan något farligt. Men om du har mellanblödningar under längre perioder eller under flera omgångar kan det dock vara bra att kolla upp.

Vad är en mellanblödning?

Har du någon gång blivit överraskad med blodfläckar i underkläderna trots att det inte borde vara dags för mens? Då kanske du har fått en mellanblödning – helt enkelt en blödning som kommer mellan två ordinarie mensperioder Oftast är det inga stora mängder, och blodet som kommer kan vara lite brunaktigt, rött eller utblandat med en flytning. Även om oväntat blod i trosan inte är särskilt kul är det oftast inget att stressa upp sig över. Men om det fortsätter komma flera gånger kan det vara bra att kolla upp hos en vårdcentral, ungdomsmottagning eller gynekolog.

Nidblödning eller mellanblödning 

En annan orsak till att man får en mindre blödning kan vara att man har blivit gravid. Det är nämligen så att när ett befruktat ägg fäster i livmodern kan man få en liten blödning som kallas nidblödning. Det brukar hända innan man ens upptäckt att man är gravid, ungefär i samma tid som den vanliga mensen skulle kommit. Nidblödning är inte farligt och påverkar för det allra mesta inte en graviditet.

Vad är spotting?

Om man har en mellanblödning där det bara kommer lite, lite blod kallas det ibland för spotting. Då är blodet ofta brunt eftersom blodet inte är färskt, eller lite rosaaktigt och blandat med flytningar.

Skillnaden mellan spotting och mellanblödning

Mellanblödning och spotting är snarlika men inte exakt samma sak. Spotting är en mycket lätt blödning, ofta bara några droppar blod eller brun- eller rosaaktig vätska som du kan se på toalettpappret eller i trosorna. Mellanblödning är en blödning som uppstår mellan menstruationerna och kan vara något kraftigare än spotting.

Orsaker till mellanblödning och spotting

Men varför får man en mellanblödning eller spotting då? Låt oss rada upp några tänkbara anledningar:

  • Ägglossning. Ja, man kan faktiskt blöda lite smått när man har ägglossning.
  • Hormonförändringar. Hormonerna påverkar många saker i våra kroppar, och kan också ge lite oväntade små blödningar.
  • Graviditet. När ett befruktat ägg fäster i livmodern kan man blöda lite, detta kallas nidblödning.
  • Nytt preventivmedel. Om man börjar med eller byter preventivmedel kan man blöda trots att man inte ska ha mens.
  • Skjuta upp mensen med p-piller. Om man använder p-piller för att skjuta upp mensen under en längre period kommer kroppen till slut inte kunna hålla tillbaka mensen, då kan man få mellanblödningar eller spotting. Då ska man ta en paus med hormontabletterna för att släppa ut blödningen.
  • Missat att ta p-piller. Om du glömt av att ta ditt p-piller när du ska kan det komma blod.
  • Infektion i vaginan. En vanlig infektion som kan orsaka mellanblödningar är klamydia.
  • Cellförändringar. Om du går på dina regelbundna kontroller behöver du inte stressa upp dig. En cellförändring innebär inte cancer men håller man inte koll på, eller tar bort det, så kan det bli det.
  • Nyligen fått första mensen. Det kan ta en stund – ibland flera år – innan mensen blir regelbunden efter att man fått sin första mens, och då kan man få blödningar lite här och där.
  • Klimakteriet. När man kommer i klimakteriet förändras hormonerna och man kan få oregelbundna blödningar.

Skydd som passar bra vid mellanblödningar eller spotting 

Om du får mellanblödningar eller spotting ofta är det ju en bra idé att kolla upp läget hos en barnmorska eller läkare. De kommer kika om det är något annat än tid som behövs för att få ordning på det. Oavsett vad de säger så kanske du inte vill behöva gå och fundera på när det kan tänkas komma lite blod i underkläderna? Då kan vi tipsa om att använda trosskydd eller menstrosor för lite mens.

Mellanblödning som mens

Om du upplever att mellanblödningen är lite rikligare, mer som mens, kan du använda en binda, tampong, menskopp eller menstrosa med lite högre absorberingsförmåga. Om man använder ett mensskydd som jobbar inuti kroppen, som tampong eller menskopp, är det extra viktigt att byta minst var åttonde timme. Det finns nämligen en risk att få en mycket sällsynt men allvarlig sjukdom som heter Toxic shock syndrome (kallas också tampongsjukan).

Mellanblödning med molande värk

Ibland kan mensen vara lite kortare och lättare utan anledning, och då kan man även ha lite mensvärk. Men om du har mellanblödningar eller spotting tillsammans med molande värk i magen kan det vara ett tecken på att du är gravid eftersom man ju kan få mensvärksliknande känslor när ett befruktat ägg fäster i livmodern.

Mellanblödningar kan också vara ett symtom på könssjukdomen klamydia, och då kan man också få ont i nedre delen av magen. Om du känner att kroppen beter sig lite skumt och inte känner igen dina symtom kan det vara en bra idé att söka vård hos en vårdcentral, ungdomsmottagning eller barnmorskemottagning för att undersöka vad orsaken kan vara. för att undersöka vad orsaken kan vara.

Går det att få stopp på mellanblödningar?

Hur får man stopp på de där mellanblödningarna då? Det är inte en helt enkel nöt att knäcka eftersom det beror på anledningen till att du har mellanblödningar. Oftast går de över av sig självt, men om du blöder mellan mensen under flera cykler eller har andra symtom som du inte blir helt klok på är det bäst att prata med en barnmorska eller läkare för eventuell utredning och behandling.

Vanliga frågor

Fortsätt att lära dig mer

Gå med i Libresse för att få tips och råd kring menscykeln, och var bland de första att få veta om våra nya släpp, tävlingar och kampanjer.

Bli medlem - få 10% rabatt

Gå med i Club Libresse för att få tips och råd kring menscykeln, och var bland de första att få veta om våra nya släpp, tävlingar och kampanjer! Dessutom får du 10% rabatt på menstrosor och menskoppar i vår e-handel*
En bild på Libresse barnmorska Amelie Jensnäs Joäng

Medicinsk friskrivningsklausul

Informationen på denna sida är läst och godkänd av Libresse barnmorska Amelie Jensnäs Joäng. Den medicinska information som finns i denna artikel tillhandahålls dock endast i informativt syfte och får inte användas för att ställa diagnoser eller utföra behandlingar. Rådfråga alltid din läkare för att få information om specifika hälsotillstånd.