Tamponger

Toxic shock syndrome, TSS eller tampongsjukan - ”kärt” barn har många namn - men vad är det för nått?

TSS (toxic shock syndrome), även kallat tampongsjukan, är idag mycket ovanligt. Det kan vara bra att veta att de flesta fall av TSS inte har något med mens eller tamponganvändning att göra, men eftersom det är en dödlig sjukdom så är det superviktigt att du har koll på läget och vet vad det är för något.

Så, vad är TSS?

Tss är en väldigt ovanlig men livshotande bakterieinfektion som kan ge allvarliga skador på hud och organ om den inte behandlas. Sjukdomen orsakas av ett gift som gula stafylokockbakterier producerar. Bakterierna kan föröka sig om dom under lång tid kommer i kontakt med blod i ett sår eller mensblodet i en tampong. Giftet gör att kroppen hamnar i ett chocktillstånd, därav namnet, vilket innebär att blodtrycket sjunker väldigt mycket och att kroppens vävnader inte får tillräckligt med syre. Chocktillstånd måste intensivbehandlas med vätska och antibiotika så fort som möjligt.

Vilka symtom har toxic shock syndrome?

Det är bra att få koll och vara uppmärksam på symtomen, framförallt om du har mens och använder tampong[länk till tampong huvudsida]. Det viktigaste att komma ihåg är hög feber, 39°C och uppåt - har du det och någon av de andra symtomen på listan så sök vård direkt på en akutmottagning.

TSS symtom:

  • Hög feber 38,9°C
  • Huvudvärk
  • Yrsel och kallsvettningar
  • Svullna handflator och fotsulor
  • Kräkningar eller diarré
  • Värkande muskler
  • Rodnad i ögonen eller på huden
  • Illaluktande flytningar om du har mens och använder tampong

Varför kallas det tampongsjukan?

TSS blev känt på sjuttiotalet och fick namnet tampongsjuka eftersom det var en del personer som använt tampong som blev sjuka. Men man vet nu att alla kan få TSS, oavsett om man har en livmoder eller inte. Det vanligaste är att få sjukdomen i samband med en infektion i huden, till exempel en infektion i såret efter en operation. Så de flesta fall av TSS har alltså inte med mens eller tamponganvändande att göra.

Att minska risken för TSS?

Men även om det är så att TSS långt ifrån alltid beror på tamponger så är det ändå viktigt att ha koll på sjukdomen och framförallt att göra vad man kan för att minimera risken att drabbas.

  • Byt tampong minst var åttonde timme - lämnas den inne för länge så kan den bli en grogrund för bakterier.
  • Tvätta händerna noga innan och efter du byter tampong, och tänk på att byta tampong efter du badat eftersom de kan suga upp bakterier från vattnet.
  • En sista sak: använd rätt tampong[länk till tampong huvudsida] - har du en tampong som suger upp mer än du blöder finns risen att de kan orsaka små skavsår i slidan när du ska ta ut den, så se till att du får koll på vilken storlek som passar vilken dag.

Varför kallas det tampongsjukan?

TSS blev känt på sjuttiotalet och fick namnet tampongsjuka eftersom det var en del personer som använt tampong som blev sjuka. Men man vet nu att alla kan få TSS, oavsett om man har en livmoder eller inte. Det vanligaste är att få sjukdomen i samband med en infektion i huden, till exempel en infektion i såret efter en operation. Så de flesta fall av TSS har alltså inte med mens eller tamponganvändande att göra.

Att minska risken för TSS?

Men även om det är så att TSS långt ifrån alltid beror på tamponger så är det ändå viktigt att ha koll på sjukdomen och framförallt att göra vad man kan för att minimera risken att drabbas.

  • Byt tampong minst var åttonde timme - lämnas den inne för länge så kan den bli en grogrund för bakterier[länk till tampong längd sova].
  • Tvätta händerna noga innan och efter du byter tampong, och tänk på att byta tampong efter du badat eftersom de kan suga upp bakterier från vattnet.
  • En sista sak: använd rätt tampong[länk till tampong huvudsida] - har du en tampong som suger upp mer än du blöder finns risen att de kan orsaka små skavsår i slidan när du ska ta ut den, så se till att du får koll på vilken storlek som passar vilken dag.

Medicinsk friskrivningsklausul

Den medicinska informationen som finns i denna artikel tillhandahålls endast i informativt syfte och får inte användas i syfte att ställa diagnoser eller utföra behandlingar. Rådfråga alltid en länkare för att få information om specifika hälsotillstånd.

Fortsätt att lära dig mer

Utforska mer

Dela Twittra